ANGELINA

Jag behöver en egen måne, där jag kan glömma att ni lämnat mig. Jag vill sitta där till allting ordnat sig!
Men man rår ej för att tårar rinner när man har mist en vän.

Vill någon ge mig en måne?

Jag trodde jag behövde en ny dag, blunda & vakna på nytt. Men idag känns det annorlunda, jag tror jag behöver något större. Jag passar inte in någonstans idag heller. Jag är vilsen...jag vill härifrån. Så fort så möjligt. Ni undrar, kommer inte problemen hänga med mig om jag flyr? Jag tror de flesta av mina problem finns här, jag tror också de stannar här om jag flyr. Jag tror jag kan fly mina problem denna gången! Men jag kanske skulle bli beskviken? Jag vet inte, jag vet ingenting. Det är jobbigt när man inte får huvudet att sluta snurra, när hela världen snurrar, när hela framtiden snurrar. Och tillslut tänker du inte mer, det ända som känns är att allt snurrar.

Idag har allt snurrat igen, tårarna och värken kom igen. Det gör så ont, man vill bara försvinna ett tag. Krypa ut ur sin egen kropp, så man slipper känna smärtan i bröstet och klumpen i halsen. För jag vill inte bli som innan, jag vill inte ha det som för sex månader sen. Jag vill inte, jag vill inte! Jag är rädd, åh jag är så rädd. Jag vet hur de flesta dagarna såg ut innan, somnade med tårar i ögonen, knade md tårar i ögonen. Idag vardet en sådan dag, snälla ta de inte tillbaka, jag vill inte ha dem, jag beöver dem inte. Är jag värd dem en gång till? Är jag verkligen?

Jag undrar har du/ni det bra nu?
Skrattar ni lika hjärtligt nu, som innan?
Känner ni aldrig som jag?
Jag undrar.

Men frågan är vad är det jag saknar?
Jag kan inte sätta fingret på vad!
vad är det jag hade då som jag inte har nu?
Vad, vad, vad?

Jag vill skratta, jag vill skratta hjärligt med någon igen.
jag vill känna värmen under täcket med någon igen.
Jag vill känna känslan inombords, som jag kände då.

Jag tänker för mycket igen.

cuz every smile I fake. Kills me tonight!


angelina.