goodbye, i die.
Avsluta med total tillbedjan.
Min gåva till dig, mitt hjärta var ditt.
På tjugoen veckor skapade du det, på en natt mördade du det!
Taggar från mitt hjärta och liggande vid dina fötter, det första steget du tog var det värsta.
Sedan dess har du gått tusen mil i motgång och utan att ens observera.
Jag har fortfarande minnena, men jag ser aldrig vad vi kunnat bli.
Minns du när vi pratade om vart vi skulle vara ett år ifrån nu?
Minns du när du höll min hand, som om att du aldrig skulle släppa den?
Minns du? För det är allt du kan göra!
Vi kommer aldrig att skapa ett annat minne!
Vi kommer aldrig att skapa ett annat minne!
Jag önskar att jag hade dött i dina armar, senaste gången vi var tillsammans!
Så jag inte hade behövt vakna utan dig idag.
De tiderna trodde jag att det var verklighet.
Du sa att det var det, vad hände?
Du var en prioritet, var jag ett alternativ?
Jag lät dig se en sida av mig, som jag inte delar med någon annan.
Löften är bara ord sålänge de inte uppfylls.
Du visste från början att allt jag hade att erbjuda var mitt hjärta!
Jag är ledsen att det inte räckte till...
Så vi går våra egna vägar, och förhoppningsvis kommer du ihåg sakerna jag sa till dig.
Förhoppningsvis förstår du att allt jag sa var i öppenhet.
Ett brustet hjärta är inget jag ville ha från detta, men jag antar att jag lärt mig av det.
Men ska man inte lära sig av sina misstag?
Jag anser inte detta som ett misstag!
Jag önskar bara inte det hade slutat såhär...
För jag är fortfarande förälskad i personen som hjälpte mig skriva detta..
Minns du när du höll min hand, som om du aldrig skulle släppa den?
Minns du när vi pratade om vart vi skulle vara ett år ifrån nu?
/a.
Min gåva till dig, mitt hjärta var ditt.
På tjugoen veckor skapade du det, på en natt mördade du det!
Taggar från mitt hjärta och liggande vid dina fötter, det första steget du tog var det värsta.
Sedan dess har du gått tusen mil i motgång och utan att ens observera.
Jag har fortfarande minnena, men jag ser aldrig vad vi kunnat bli.
Minns du när vi pratade om vart vi skulle vara ett år ifrån nu?
Minns du när du höll min hand, som om att du aldrig skulle släppa den?
Minns du? För det är allt du kan göra!
Vi kommer aldrig att skapa ett annat minne!
Vi kommer aldrig att skapa ett annat minne!
Jag önskar att jag hade dött i dina armar, senaste gången vi var tillsammans!
Så jag inte hade behövt vakna utan dig idag.
De tiderna trodde jag att det var verklighet.
Du sa att det var det, vad hände?
Du var en prioritet, var jag ett alternativ?
Jag lät dig se en sida av mig, som jag inte delar med någon annan.
Löften är bara ord sålänge de inte uppfylls.
Du visste från början att allt jag hade att erbjuda var mitt hjärta!
Jag är ledsen att det inte räckte till...
Så vi går våra egna vägar, och förhoppningsvis kommer du ihåg sakerna jag sa till dig.
Förhoppningsvis förstår du att allt jag sa var i öppenhet.
Ett brustet hjärta är inget jag ville ha från detta, men jag antar att jag lärt mig av det.
Men ska man inte lära sig av sina misstag?
Jag anser inte detta som ett misstag!
Jag önskar bara inte det hade slutat såhär...
För jag är fortfarande förälskad i personen som hjälpte mig skriva detta..
Minns du när du höll min hand, som om du aldrig skulle släppa den?
Minns du när vi pratade om vart vi skulle vara ett år ifrån nu?
/a.
Kommentarer
Postat av: Malin
across five aprils - a year from now. shysst låt.
Trackback
