ANGELINA

Min vän, min fina Tindra, min tuss. Jag minns när vi hämtade dig, lönnbackens fina Tindra. Du var så liten och kaxig, men ack så söt. Det blev du av en anledning, det blev du som vi tog med oss hem den dagen och fick glädjas med i tio år och sju månader. Världens finaste hund. En medlem i min familj! När vi kom hem den dagen sprudlade hela familjen av lycka och jag minns hur vi skrattade när du sjönk ner i snön och försvann, du var så liten. Vi hade lagt om golvet hemma och det var glashalt och du var som bambi på hal is. Jag var bara nio år, men jag minns! En fin stund i mitt liv! Jag älskade dig från första stund, som en lillasyster för mig. Vi har aldrig riktigt behandlat dig som en hund, utan mer som en av oss. Vi har pratat med dig och du har svarat på ditt sätt. Vi har skojat och du har mått så bra. Vilket fint liv du fick, och vi fick med dig. Jag kan inte förstå att du nu är borta. Det gör ont i hela mig av saknad.