MAY ANGELS LEAD YOU IN
Det har gått en tag nu. Det har gått ett tag sedan jag fick till mig en hemsk sanning. Jag har velat skriva, skriva och bearbeta, men har inte haft någon ro. Har inte kunnat ta till mig det hemska som inträffat. En till ung människa lämnar vår jord så hastigt, så oväntat. Jag försökte minnas hur vi träffades första gången och när det var. Men det var för längesedan för att ens komma ihåg. Jag rotade fram gamla inlägg från lunarstorm som jag har utskrivet i en pärm. Där fanns en text du skrivit till mig. När jag läser texten ler jag, och du påminner mig där om att första gångerna vi sågs var på magazinet discorna här i Älmhult. Alltså var vi inte speciellt gamla någon av oss när vi började lära känna varandra. Du påminner mig i texten om att vi gick i samma dansgrupp och jag kan fortfarande känna den nervösa känslan jag hade när jag visste att du skulle komma ner till c-hallen och öva russlana dansen med oss. Jag vet aldrig om jag berättade för dig, men jag kan lova att hela min grundskole klass visste att jag hade a big crush on you. Ditt namn stod nerkladdat i en hel årsloggbok. Jag minns en gång du ringde upp mig, jag såg direkt att det var du på displayen då jag kunde ditt nummer utantill, i smyg. Jag trodde att mitt hjärta skulle hoppa ur kroppen och det värsta var väl att du anklagade mig för att ha sagt något elakt om dig, vilket jag vet att jag inte hade gjort. Men vi hade ett långt bra samtal och vi avslutade det bra och jag minns att jag efter det dunkade mitt hjärta ännu fortare när jag såg dig. Du var en Älmhultsprofil som satt avtryck i så många. Vi träffades du och jag senast på studenten i början av denna sommaren, du tog kontakt vinkade och gav mig en kram och ville höra hur mitt liv såg ut nuförtiden. Du var glad och sprallig som vanligt, alltid när jag såg dig så var du glad. Förundrades ofta över hur mycket energi du kunde ha i kroppen? En engagerad kille som hade många bollar i luften. Jag minns att du lärde mig vad ordet empatisk betydde när du beskrev mig med just det ordet. Och det är ett av många bra ord jag skulle vilja beskriva dig med! Jag kände inte dig på senare dagar, men jag önskar att jag hade gjort. Du var en sån fin kille och jag hörde aldrig något ont om dig. Att det fanns en sorg så stor i ditt hjärta, det är så fruktansvärt sorgligt. Läser vad folk skriver till dig och du är så saknad, av alla.
.
Jag kommer alltid att minnas dig Gabriel.
Vila i frid
♥
Kommentarer
Trackback