ANGELINA

Ännu ett liv har ryckts bort ifrån vår värld. Och jag tänker, undrar och funderar. Tycker det börjar bli obehagligt att så många unga människor ifrån vår lilla by försvinner ifrån oss. Det berör ju alltid på ett speciellt sätt när man bor i en by där nästan alla känner alla. Ännu en hemsk sanning har blivit ett faktum. Jag minns inte sist jag såg dig, men det var för ett bra tag sedan. Men jag minns speciellt en dag...vi gick i grundskolan. Du hade gjort "svarta madame" kvällen innan och hade ett stort sår i ansiktet. Vi tjejer blev vettskrämda av din historia och jag har funderat på det där...om du gjorde det för att skrämma upp oss eller om det faktiskt låg någon sanning i det hela. :) Du var alltid så glad och omtänksam det lilla jag fick lära känna dig. Jag vill så gärna tro och jag vill så gärna hoppas att det finns en mening i allt som sker. Att du behövdes någon annanstans, dina kvaliteter, din glädje, din kärlek och din energi var det någon annan som behövde mer än vi. Men du är saknad, av alla. Allas våra tankar går ikväll till dig och din familj. Och Johan, finaste Johan, många av mina tankar går till dig! Hade jag inte varit så långt iväg som jag just nu är, hade jag samlats med er på minnesstunden ikväll. Tänt ljus och kramats med er.