ANGELINA

dagarna med kalla temperaturer börjar bli en vardag. jag bryr mig inte längre när jag ser att
temperatur mätaren visar trettio minus grader när jag åker till jobbet på morgonen.
ingen & inget räddar mig nu!
jag står i vinterns kallaste dagar och tankar nya tankar, som ett slags nytt tidsfördriv. 
funderingar blandat med oro inför ovisshet. då & då kommer jag på mig själv vara alldeles för långt fram i tiden. att leva i ovisshet om min framtid...
för vem sa att "vuxenlivet" skulle vara lätt?
kanske att ett hårfärgsbyte inte är nog med förändring denna gång.
kanske inte heller en tatuering skulle göra sitt just nu. 
funderingar och frågor i mitt huvud, på datorn finns en anteckning om ett jobb på rhodos till
sommaren. behöver jag det? verkligen? 
Enkelresor som inte går hem till min trygghet och mina kära är obehagliga men börjar bli mer och mer lockande.
men hur ska jag våga chansa? 

.

främlingar med för höga drömmar, möjligheter, erfarenheter. det finns för mycket.. så skrämmande och lockande på samma gång. 


söndag idag? 
DÄR har vi en förklaring...kanske