FÅ KAN FÖRSTÅ EN EVIGHET
Jag såg en man vada ner i vattnet, jag frågade vart han skulle gå.
Han sa: "Jag går dit benen bär mig, det ska inte va svårare än så"
Han talade om himmelen och havet, han valde de slitnaste ord.
Men orden fick liv då de kom ur hans mun. Ja, det var som om jag
Han sa: "Jag går dit benen bär mig, det ska inte va svårare än så"
Han talade om himmelen och havet, han valde de slitnaste ord.
Men orden fick liv då de kom ur hans mun. Ja, det var som om jag
plötsligt förstod; att vi är många som talar om havet, men få har
havet i sin blick.
En gång mötte jag en man med såna ögon, men ingen jag frågat
En gång mötte jag en man med såna ögon, men ingen jag frågat
vet vart han gick. Och vi är många som talar om himlen, men få
kan förstå en evighet. Jag såg en man han bar himmelen inom sig
men var han finns nu finns det ingen som vet..
men var han finns nu finns det ingen som vet..
Han såg solen i ögonen, han var lätt som en vind.
Han såg bortom det blå på himmelen, då han gick föll en tår på
Han såg bortom det blå på himmelen, då han gick föll en tår på
min kind..
Kommentarer
Trackback
