ANGELINA

Nu är jag arg. På mitt liv. Får inte ihop någonting alls. Nu när jag har all tid i världen att fixa det trevligt och fint i min lilla lägenhet känner jag inte alls för det. Får bara panik när jag ser hur stökigt här är. Det sista från maskrosen slängdes i princip bara in här och det ser verkligen förjävligt ut och jag har ingen som helst kraft eller ork att ta tag i det. Även om jag vet att det bara ligger där och stressar. Ikväll får jag nog bara vara lite arg. Hatar att leva utan diskmaskin, hatar att leva utan tvättmaskin i lägenheten, hatar att laga mat, hatar att jag har så mycket kläder fast ändå så få som jag gillar att bära, hatar att jag har för många dvd filmer som täcker en hel jävla bokhylla, åååårrrh. Hatar är ett starkt ord, men ikväll känner jag nog hat för alla dessa egentliga små baggateller. MEN ÅÅÅÅÅÅ, går i idé!

Igår var det den efterlängtade Halloweenfesten på Ekudden. Hanna aka Perry fluff, Emmie aka död brud #1, Alexandra aka död brud #2 , Cajsa aka Curella De vil och Tova och Rasmus kom till mig och Lisa runt klockan åtta och vi satte igång att pimpla lite alkohol och göra oss redo. Taxin tog två timmar senare lagom fulla tjejer med ut till Ekudden där det väntades spöken, döda människor, vampyrer, djävular och allt möjligt. Vännerna på Ekudden hade även fixat till fint i rummet vi dansade, bloddroppar i hela taket och fina detaljer. Mycket bra stämning. Roligt att få dansa av sig lite och umgås med fina vänner! Idag mådde man mindre bra och farmor och farfar kom och lagade mat och jag och Lisa kände oss lite mindre trevliga då vi var slitna och hade fakeblod över allt på oss. Kul att visa farmor och farfar sin första lägenhet när man är megabakis och dessutom hade hållt i förfesten, lagom fint var det ju här idag. Annars har dagen bara gått åt till att dega med syrran i soffan och nu framåt kväll när vi piggnat till lite så är det dags för ett sista ryck med flyttandet, äntligen snart är det över. Maskrosen är nu hel urstädad och det känns vemodigt att man inte längre ska styra bilen dit längre. Men jag hoppas att jag kommer iordning på göingegatan snart, så kommer jag trivas här också!

Vill skriva av mig mest hela tiden. Mina tankar, mina känslor, dina tankar, dina känslor. Har läst igenom bloggen lite för att se vad som har hänt på detta året. Jag har inte varit så bra på att blogga sista tiden och det känns ju tråkigt, för jag vet att jag har haft bland de roligaste helgerna i september och oktober, såg att jag total missat att skriva om helgen jag hade med fina osbyvänner i Göteborg. En helg i sommarens sista dagar. Mitten av september tog vi tåget upp till staden för att sedan landa ut på ett vandrahem. Vi shoppade, kollade på Håkan Hellströms sista konsert, åt gott, var ute i Göteborgs uteliv testade Berså & Trädgårn. Mycket rolig och givande helg. Några helger senare besökte jag Granda i Lönsboda för andra gången i mitt liv & ja med tillräckligt med alkohol i kroppen kan jag absolut tänka mig att göra det igen. En kväll i september var vi även ute på konstutsällning yttre vång, vilka duktiga vänner man har! Mycket fin konst på en höstkall äng mitt ute i ingenstanns. Har även nu sex onsdagar i rad haft mys med Hanna & Rasmus framför onsdagens tvprogram. Hade även en födelsedagsfest i aktivitetshuset med Hanna, kom många och vi dansade och skrattade. Har även varit nere i Malmö och hälsat på Lina och Sebastian två gånger (för lite egentligen!) en av kvällarna i Malmö tog jag och mini Svanberg beslutet om att gå och kolla på Brittan! Så nu har jag återigen sett en världsartist, och det är samma känsla varje gång. Att stå några meter ifrån Britney Spears var en speciell känsla även om hon inte är n favorit idag, så har hon ju betytt en hel del under mina flickår! Har senaste veckan börjat jobba lite extra på ett daghem för dementa i Osby. Fina människor, roande, lärorikt, sorgligt men givande! Tycker så mycket om att se de glada, trots sjukdomar, motgångar i livet och nu hög ålder. Sen har vi ju då flyttat från käraste Maskrosen, med sorg i mitt hjärta som jag skriver det. Saknar det fruktansvärt! Flytten är lite helt klar än, det tar tid att tömma och städa. Promblematiskt att få plats med prylar som funnits i en fyra till denna lilla ettan, men det får väl helt enkelt bara gå. Gått en vecka sedan nu jag fick ett samtal från världens finaste rastaurang enligt mig, VAPIANO! De erbjöd mig lite jobb och jag blev överlycklig, trodde jag aldrig om mig själv då det var fler är 1000 som sökte detta jobb! Heja mig lite. Denna veckan har jag även varit på en träff med Espresso House i Växjö och fått inplanerat en dag då jag ska provjobba hos dem i November, så himla spännande!

Jag trodde att sånt här blir bättre med tiden... Men jag behöver dig fortfarande, varför?
Du är den enda bilden i mitt sinne! Så jag ser dig fortfarande ... häromkring. Jag saknar dig, lite varje dag.
Vill vara med dig, men du är borta.. Jag saknar dig, saknar dig galet ibland!
Men om jag fick dig, skulle det kännas likadant då? Orden verkar inte vilja komma rätt, men jag menar dem fortfarande. Det gör ont i min stolthet att berätta hur jag känner, men jag måste. Det spelar ingen roll vem du är, det är så enkelt, jag känner det!

Det är oktober igen, löven faller ner. Ett år har kommit och gått och ingenting har förändrats alls. Var det inte meningen att jag skulle vara någon? Någon som kan möta de saker som jag har sprungit ifrån? Låt mig känna,
jag bryr mig inte om jag havererar. Låt mig få falla, även om jag faller hårt. Och om jag gråter lite, dör lite... Så vet jag åtminstone att jag har levt! Jag har blivit alldeles för bra på att vara oövervinnelig, jag är expert på att spela säkert och hålla det svalt. Men jag svär detta är inte som jag är tänkt att vara. Jag vägrar att låta mitt liv rulla över mig!

.

Jag vill bli någon!  Jag vill känna att jag är någon!

 

Idag fyller världens finaste bästaste Linan 22 år! Denna dagen för ett år sedan minns jag som igår! Jag lämnade en liten present i din brevlåda på eriksgatan, vi kände varandra inte så väl då, men det var början på en av mina finaste vänskapsrelationer. Tyvärr har jag inte möjlighet att vara hos henne idag då jag har fullt upp med att flytta, har hållt på nu hela morgonen och jag vet att det kommer bli en lång dag innan jag och mini svanberg & ragge kan sätta oss ner framför tv och avnjuta onsdagens tv-program.

Trodde aldrig det skulle komma att betyda något för mig och jag försöker förtränga mina känslor. Men jag har känslor utan uppehåll. Det är alltid samma visa när du vistas i min närhet. Som en elchock genom mina ben.

Hoohojaja, har pratat mycket om vuxenlivet här i bloggen senaste året. Och nu börjar jag ta riktigt stora steg. Förra veckan fick jag min nyckel till min alldeles egna första lägenhet. Det känns ju helknäppt att jag blivit så gammal så jag ska flytta till eget place. Men börjar också bli väldigt spännande! Kommer dock att sakna maskrosen en hel del. Men vi får helt enkelt se till att det blir samma stämning i min lägenhet som det varit här sista månaderna. Bra myskvällar & bästa efterfesterna.