ANGELINA

eller fet och fet, mindre fet skulle jag väl vilja påstå. Detta året har kanske många gånger för mig känts som ett mindre bra år. Men visst måste det ibland vara mindre bra för att det ska kunna mätas upp med något mycket större och bättre?

.

Min nyårsafton 2012 firade jag in hos allas våra vänner på ekudden, men jag minns inte ens att jag skålade in det nya året den kvällen. Trettondagsafton minns jag att jag och fina vänner firade på moriskan i Malmö. Den natten bestämde jag och min kära vän att vi skulle stå över alkoholen i minst två månader in på det nya året. (ett löfte vi till punkt & pricka höll!) Januari fortsatte, kall och frusen i min lägenhet på göingegatan 2b. Efter ledigheten var det många kalla och alldeles för tidiga morgonar för att jag skulle klara av det. Att köra Ljungbyvägen för att vara inne på ett sterilt och kallt lager hela dagarna var inte givande för mig mer än för min plånbok. Jag stred också som aldrig förr mot att möta vuxenlivet med klara ögon. Men jag tog tag i saker och det kändes ju genast mycket bättre. I slutet av januari satte jag mig i svarta audin och begav mig till Stockholm och min kära familj. Känslan av att sitta framför ratten med livets vägar framför en och den bästa självvalda musiken gör alltid susen när det är mörkt och kallt ute och inne. I Stockholm fick jag uppleva himlen därtill. Jag fick träffa en fin vän från gymnasietiden och vi återupptog en kontakt jag aldrig vill mista. Jag tog sedan med mig lillasyster back to smålandet och vi firade av Isa med trevlig avskedsmiddag.Vi hade mys och mycket musik och pingis ute på vackra ekudden. Min vän Lina slummrade ofta på min soffa i januari och jag älskade det, alltid! Det bjöd även på turer till kusten och skridskoåkning efter år av uppehåll.
.
Februari kom och var kallare än januari med många minus och snö. Att pendla Ljungbyvägen var nu om ännu jobbigare. Februari blev en tuff och jobbig månad. Och det bästa minnet jag har från den månaden är egentligen dagar och kvällar med mina vänner och även givande och lärorik barnpassning. Och det duktigaste jag gjorde under månaden var väl att gå en utbildning i truckkörande och satte ett tredje körkort på min meritlista.
.
Mars kom ganska snabbt ändå och jobbet i Ljungby blev ett minne blått när jag fick spring i benen. Jag planerade, funderade och tänkte. Det skulle ske något och det skulle göras snabbt och hastigt som vanligt. En tripp till Göteborg för att möta vårens första blommor. Vackra Göteborg, finns du där för mig? Kom hem och umgicks med vackra vänner, middagar, vinkvällar och lite för lite träning därtill skulle jag tro. Jag packade min väska och bil i slutet av månaden och det pirrade som kärlek i magen med tanken på mitt mål. Mitt kära berg, mina kära vänner och f.d kollegor. Jag minns att när jag såg Kläppen framför mig den eftermiddagen kom det ett glädjetjut ur min mun. Kärt åretseende och jag kände mig levande där, bland pistmaskiner, snö, ljudet av skotrar och glada människor på semester. Solen kom och det gav mig mod. Det var party och skratt om gamla minnen. Jag avslutade mars underbart och det var min förtjänst!

.

April bara kom med sol och värme. Allt det jag längtat efter. Och med käraste audin tog jag mig från Sälen till Stockholm. Där väntade en vårglad familj och en lillasyster och hennes studentskiva. En natt i Stockholm med världens längsta bussresa hem. April förblev en arbetslös månad och jag vet inte egentligen om jag trivdes så bra med det. Jag flydde mest, till hav och andra ställen där jag trodde mig finna en inre ro. Valborg firade jag såklart och det med vänner halva dagen i Lund, andra halvan i Osby. 

.

Maj kom och jag förblev arbetslös. Men fyllde det med roliga tripper till Stockholm. Besök på gamla arbetsplatsen Gröna Lund och efterlängtad karusellåkning. Maj bestod även av några besök på ronnebybrunns loppis där jag fick in pengarna jag gick miste om utan jobb (vi kan säg det iallafall!) I maj brukar jag ha förmåga att planera för en alltid lite väl kryddad plan för sommaren. Och det gjorde jag säkerligen även denna maj. Jag vet att jag fick smaka på en sommardag jag trodde skulle förbli vacker och varm många dagar framöver. Men tji fick jag när värmen inte höll mer än några ynka dagar. 

.

Juni kom och det var kallt. Min finaste allra bästaste lillasyster tog studenten och jag vet inte vem som var lyckligast? du eller jag syrran? Jag fick vara med att göra hennes dag och jag fick leva upp min egen lite sämre student på hennes då jag fick åka med på flaket. De två timmarna glömmer jag aldrig trots promillehalten jag antagligen hade i blodet vid tillfället. Lillasyster gjorde det lite varmare hemma när hon flyttade hem till mig och vi välkomnade henne med en hejdundrande studentskiva/välkomsfest för henne på ormakullagården. Jag tog min hultsfredsfestivalsoskuld och med den karavan av vänner i olika fordon vi var på vägen kunde det aldrig sluta dåligt skulle jag gissa. Men kallt var det och att sova halvt ute var ingen hitt alls i endast få plusgrader. Juni fortsatte och midsommar kom och vi hade det, tro det eller ej kallare på midsommar 2012 än vi hade på självaste julafton. Liiite fel måste jag ändå tycka! Sommarjobbet satte fart och även denna sommar i osbys hemtjänst med goaste tanterna och gubbarna. 

.

Juli kom och alla hoppades vi väl att detta skulle bli en supermånad med många värmande sommardagar. Men inte heller här fick vi känna på det. I juli togs ett beslut jag aldrig kommer glömma. Ett vägval som jag alltid kommer bära med mig. Det kommer aldrig få finnas, men jag tänker på det. Ofta. Göteborg fanns där för oss åter en dag, med namn på riskorn och reflekterande över vad som hänt sedan sist vi var där njöt vi för stunden av drömmar och av stadens fantastiska vyer. Jag fyllde 22 år och jag hade förhoppning om att jag skulle få uppleva ett slags rus av en vändning som jag väntat på. Jag väntar nog fortfarande lite på den. Jag jobbade på hos de gamle och kämpade på. 

.

Redan augusti? Jag levde upp gamla minnen genom att finna ro vid havet som liten. Husvagnen som stått på samma ställe i 19 år fanns där för mig och jag trivdes som alltid där. Göteborg gjorde sig åter framför mina ögon och jag blev förälskad. Utgångar, liseberg och solning. Vi gjorde malmöfestivalen och tog farväl av linas lägenhet i malmö. I slutet av månaden besökte jag fina tjejor i Jönköping och det var en fin helg må jag säga! 

.

September kom och jag föll med regnet. Med stulen väska och alla mina tillbehör stal jag en cykel och tog mig hem till min säng. Där jag kraschade hårdare än någonsin förr. Det ledde till min sjukskrivning och en uppsägning av dendär hemska lägenheten (förlåt mig söta du, men du förtjänar ändå en bättre hyresgäst, du har fått höra för mycket, förlåt mig kära 2b!) Jag fick flytta till min farmor och farfar, å vilka fina farföräldrar jag har! Jag besökte även yttre vång #6 med fina vänner och jag trivdes och kände vilka vänner jag verkligen har, mina vänner finns kvar. 

.

Oktober mötte jag i Stockholm där jag fann en ny energi och lycka. Något som dessvärre försvann med hemresan till det som skulle vara hem. Men resan hem den glömmer jag aldrig. Pappa tog omvägar för att det skulle ta längre tid att komma hem. Vi trivdes så bra där. Audin, jag, lisa och pappa. Vägarna var våra! jag fortsatte att jobba med mig själv och ta en dag i taget och jag började sakta men säkert förstå hur saker och ting låg till och varför mitt mående kommit att kännas som det gjort. Oktober bestod senare av massa bingo med pro i göinge och vattengympa med lönsbodas fina tanter! 

.

November kom och gick så fruktansvärt snabbt. Jag kände att jag gjort ett stort lyft i mig själv och min personliga utveckling. Det kändes otroligt. Vilken känsla! Jag gjorde en solo turne ner till malmö och besökte vänner jag tappat lite på vägen. Nya kontakter kom in i vardagen och fick en betydande del under sista tiden i lägenheten. Jag gav mig på att ut och dansa igen med främmande bekanta och kanske lite för mycket alkohol. Men jag hade roligt och det gav mig också ett lyft i vardagen. 

.

December har i princip bara försvunnit iväg. Det har gått så fruktansvärt snabbt att jag knappt hunnit reflektera över saker och ting. Det har varit mycket flytt hit och dit och flyttstäd och även ett överlämande av min första lägenhet. Nu lägger jag det kapitlet bakom mig och påbörjar ett nytt och vad passar inte bättre än att göra det med ett nytt år? Julen svishade förbi och familj och släkt var åter samlade i en härlig skara, med ett litet nytillskott var det lite extra mysigt, välkommen till familjen Albert! Lilla lillasyster som inte är så liten längre, som faktikst nu idag påbörjar sitt sista år som tonåriing. Grattis min käraste! Snart är det ett nytt år på väg. Och för det är jag så redo, redo att möta med ny energi och kärlek. Med ett annorlunda sätt att tänka, med en nyfunnen nyfikenhet. Jag ger 2013 till att fortsätta jobba med personlig utvecklig och förstå mig själv på ett sätt jag funnit så intressant och lärorikt under min sjukskrivning. Som jag även den ska lämna bakom mig på måndag. Denna nyårsafton tillbringar jag en sista gång på finaste ekudden med fin fina vänner! Jag får fylla i denna när dagen är över och jag nyktrat till lite skulle jag tro. Här har ni ju att läsa sålänge. Tack för uppvaket 2012! Tack för kärleken, tack för omtanken och förståelsen, tack för mötet, tack för utvecklingen och insikten. Tack men nu ska jag se framåt, vi gör slut nu. Du och jag 2012! 

.

Gott nytt år alla! Ta hand om varandra väl

 

 

 

Jag skulle göra det igen men med en förfest med sanna vänner och carola förstod jag inte riktigt hur...Hur gör man nu igen? Umgås i ett gäng jag aldrig förr umgåtts i. Men jag är inte svår, detta får gå, jag älskar ju att dansa och jag behöver denna kvällen mer än något annat just nu. Svagt ljud av regn & en kyla som lagt sig över stadens vintermörka gator. Men snart tar det över, den hårt dunkande musiken och ljudet från högljudda fulla människor var nära nu. Trängsel och ciggarettrök. Väl inne i värmen, på ett dansgolv och flera. Vi svettas och trängs i en alldeles för liten bar med en alldeles för slö bartender. Men jag står kvar, där och väntar, på min låt. Jag borrar mig igenom låten om och om igen. Men jag lyckas liksom bli distraherad över hur hans tår rör sig när han spelar. Så jag låter det brinna och bli ännu varmare i rummet. Brinna inuti mig, i mitt hjärta, i min själ. Förlåt mig min svaghet, förlåt mig mitt begär. För vem rår på ett hjärta, vem rår på det blod, som rusar i kroppen. Sjöjungfru och tvättmedel höll mig vaken i bilen hem och jag log. Intressant och jag låter det förbli.